Melankålisk novell del 5

Älgarna dansade runt en eld, de dansade med sina klövar. I mitten av elden låg människor på hög, älgarna dansade.
Tiina vaknade, det hade bara varit en dröm. Hon kände sig yr, hon åkte hem i regnet med sin röda volvo och hade på sig sina skor som hade blivit bruna och luktade som en kokt blöja.
 
I skogen ekade det, en enorm älgs ögon blänkte. En jägare dök upp, såg älgen, släppte geväret. Älgens mule drippade av vitt och ögonen var röda som ett rött stoppljus. Jägaren satte snusen i halsen, allt svartnade, älgen stirrade på jägaren länge, jägaren satte gevärspipan mot munnen och tryckte av.
Blodet stänktes på tallarna och granarna, älgen böjde ner sitt stora huvud och började slicka upp blodet med sin långa älgtunga.
 
Dagen efter stod det i tidningen, jägare hittades död, inga spår eller tecken på att någon annan skulle ha befunnits sig på plats, självmord misstänkes. På bilden bredvid artikeln låg jägaren med blodiga bokstäver i pannan ÄLGEN stod det.
 
Orvar satt hos polisen, konstapel Brynjá gav honom en mugg hett kaffe. Orvar hade sett döda kroppar förut, dock aldrig med blodiga bokstäver skrivit på dem. Efter ett långt samtal om vad Orvar hade sett och hört fick han åka hem, han fiskade efter sin snusdosa i fickan, råkade tappa sin plånbok. Han tog upp den snabbt och tittade om bilden fanns kvar, det gjorde den. Bilden på personen som han alltid hade älskat, med ett litet hjärta ritat på. De hade haft så fina stunder, med kaffe, rasistiska skämt, korv, snus, pilsner, skog, älgjakt, tobak, sprit och passionerat älskog. 
 
Nästa natt drömde TIina samma dröm, älgarna dansade. Plötsligt ställde sig alla älgarna på benen, de hade plötsligt nakna människokroppar. En av älgarna såg ut som en kvinna som hon kände igen, en av älgarna såg plötsligt ut som en av Isterssons söner och i elden rullade Orvar runt med någon annan naken människokropp, alla stirrade på henne och skrek "ÄLGEEEEEEEEEEEEEEEEN!"
Tiina vaknade med ett ryck, hennes man sov djupt bredvid, hon vred på sig igen och somnade. "Älgen." Mumlade hon och somnade om. 
 
Slut på del 5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0