Nu kan det ju iallafall inte bli värre
Efter att ha misslyckats med det mesta så är det iallafall en liten tröst
nu kan det ju iallafall inte blir värre
Jag bränner mig så sjukt lätt
Min hud är sjukt känslig, om jag är ute i en halvtimme så blir jag röd som solen på Japans flagga.
Fast idag fick jag faktiskt lite bruna armar när vi var ute på jobbet, trodde först att det var smuts och försökte gnugga bort det.
Blev ganska så häpen när jag upptäckte att det bruna inte var smuts utan en helt okej solbränna.
Hurra hurra, jag är ingen vampyr. (Egentligen så är jag inte så brydd om snygga solbrännor men det är ju alltid trevligt när det väl händer.)
Imorgon drar jag och Lisa till Skellefteå (playan) och ska se Dunderpatrullen!
Vi ska sova hos Elina som har äntligen kommit hem från Nepal!!
:(((
Det låter som att mina grannar har sex
jag vill också ha :´(
#singel
Fin med dubbelhaka
Bilden är stulen från klaris instagram
En av de finaste bilderna från år 2012
älskar allas ansiktsuttryck
Ska upp om 6 timmar
tju
helgen har varit bra i lördags kvar vi på queer club, pussades med transor, smyghånglade med kompisar och drack fancy drinkar.
Sen var det morsdag och vi slängde ihop en morsdags-tårta nam nam.
Ikväll har jag fyllt på mitt skafferi så nu är det sprängfyllt, målat naglarna och städat.
*VUXENPOÄNG*
Imorgon börjar jag jobbet klockan 07.15.. måste sova snart D:
Sveriges fulaste dialekt
Den absolut fulaste dialekten som finns i Sverige måste vara Gotländskan.
(Okej, det är inte för att mitt ex lämnade mig och bor i Gotland just nu för typ ett halvår sedan)
Jag har ALLTID varit allergisk mot Gotländska, jag förstår inte hur denna dialekt kan ha kommit till.
T.ex. om jag säger: Hej jag heter Hanna.
Och en gotländsk-Hanna svarar: HEääÄÄeejjj jAåeäg häEtär Hännaa.
MEN VA??? SLUTA GENAST PRATA SÅDÄR, DET DÄR ÄR INTE ENS EN DIALEKT!
Okej, nu var jag lite hård. Min dialekt norrländska/stockholmska kanske inte är så charmig heller.
Både min och min lillebrors dialekt är lite "speciell" ibland.
Mina föräldrar är ursprungligen från Stockholm och jag och min lillebror kanske har smittats.
Sen så är både jag och Henrik born n rasied i Umeå, såååe atteee dialekten blev liteee speciell.
T.ex. när jag träffade en ny person för några veckor sen och hen frågade "Du är från söder va?"
"HAHAHHAAHAHHAA, nej?" Svarade jag. Det är många som tror att jag är från söder och en del som tycker att jag bryter som en skogshuggare ibland. Det beror nog på humör och vilka man hänger med just då tror jag.
Kul kul
Hursomhelst, Gotländska ja, det kan väll vara småfint ibland. Alla dialekter kan ju vara jättefula eller jättefina då och då.
Men varje gång det är Keno på tv, DÅ STÄNGER JAG AV.
Man får gråta om man vill din jävla idiot
Varför tror alla att det är fult att gråta?
Jag grinar JÄMT eller kanske inte JÄMT.
Dock så visar jag tydligt när jag är ledsen, förut tyckte jag det var jobbigt.
Tycker fortfarande att det kan vara jobbigt men försöker öva bort att skämmas över att jag gråter.
Folk som säger att man ska "man up" kan ta sig i röven.
Folk som tycker att man inte ska visa känslor kan också ta sig tar solen inte skiner.
Jag önskar att jag inte skämdes för min förmåga att släppa ut mina känslor, folk som är födda med det har en bra egenskap.
Om jag fick vara ett djur så skulle jag vara en säl
Eftersom jag är mullig, söt och älskar att bada :)
Den 31 maj då jävlar
wieeeeeeeeeeeeeeee
En av de finaste texterna
I took my love down to violet hill
there we sat in the snow
all the time she was silent still
Said if you love me won't you let me now
If you love me
won't you let me now
dör
Nudlar på föräldranas altan
Aldrig
Jag vet att det är jätteostigt att säga såhär
Ibland måste livet ha tuffa, mörka perioder
Det kan vara väldigt bra, man upptäcker hur stark man kan bli när livet lämnar inget annat alternativ
En sådan period ligger jag som och flyter i just nu
Ibland dras jag ner under ytan och allt ser jävligt mörkt ut
Men oftast så flyter jag på ytan
Men jag vet dock vad som finns på botten
Något som simmar runt och lurar
Som väntar på att man ska dras ner under ytan igen
Ostigt men sant
Ibland fakkar allt ur (och med det så menar jag det fakkar alltid ur för mig iallafall)
ye
Att lära sig att hata sitt utseende
Någonting jag märker på vissa människor och som jag själv har gjort mycket förut är att inte kunna acceptera sin kropp. Det är någonting som samhället lär oss redan som barn (speciellt generellt om man råkar vara kvinna) att ofta klaga över sin kropp och aldrig vara nöjd. När jag var yngre var jag smal sen blev jag tonåring och fick kurvor och då kände jag mig tjock. Jag har nog alltid känt mig tjock/ mullig så länge jag kan minnas. För jag som många andra lärde mig tidigt att förakta min kropp och aldrig vara nöjd.
Sen hände någonting i mitt liv, jag fyllde sexton år och började gymnasiet. Någonting hände med mig och min personlighet. Plötsligt så slutade jag tänka lika mycket som jag hade gjort förut om vad andra tyckte om min kropp. Jag började tycka att jag dög som jag var, såklart så stötte jag på hinder på vägen. Såklart så vaknar jag ibland och är onöjd med mig själv. Men jag har lärt mig att tycka om mig själv på de senaste åren. Det är någonting som alla borde kunna, att älska sig själv och tänka på vad man mår bra av.
Det typiska som jag hör både från män och kvinnor är att de vill gå ner i vikt och jag har börjat fråga varför hen vill det? (Såklart att jag också vill ibland gå ner i vikt och vissa dagar struntar jag fullständigt i det). Svaret från hen är oftast "För att se snygg ut." och min följdfråga är "För att du tycker att du blir snygg eller i någon annans ögon?"
Missförstå mig inte, det är DIN kropp, om du vill gå upp eller ner i vikt så är det upp till dig. Det är DIN rättighet att bestämma över dig själv men straffa inte dig själv för du inte kanske lever upp till det sjuka samhällets ideal!
Bäst
Sitter här och är fedt
Move in the right direction
Ärotisk novell del nio
Micke snöt sig för tredje gången i tröjärmen, Destiny kokade te och tittade ut på regnet. På gatan låg en ölburk i blått. En tjej kom gående förbi, hon hade en svart kappa på sig och ett rött paraply. Destiny tittade efter henne genom fönsterrutan. Hon var, vacker. Destiny funderade, på senaste tiden hade hon faktiskt tänkt på tjejer och de senaste dagarna, på Ava. Destiny ruskade på huvudet. "Är jag, lesbisk?" Tänkte hon. "FAN, vilket fetto!!" Utbrast plötsligt en hes röst bakom henne. Det var Micke som hade klivit upp från soffan. Han hade en rutig filt runt sig och log mot Destiny. Hon log mot honom, men det var inget riktigt leende. Hon försökte låsa in sina känslor för tjejer och försökte gilla Micke som förut. Men det var svårt och det började bli riktigt svårt nu. Speciellt när hon hade börjat bli irriterad på vad Micke vräkte ut sig då och då.
Det var natt, Ava hade precis köpt ett ciggpaket på den nattöppna butiken i kvarteret, butik Bulten. Ett mycket sympatiskt namn. Hon satte en cigg mellan fingrarna och tände den. Tog in röken och andades ut långsamt. Hon satte sig på en stor sten som låg i gräset och blundade. Kråkorna och de fräsiga bilarna hördes genom skogen och över tallarna. Snuspaket låg i soptunnorna och ölflaskor glimmrade i nattlampornas sken. Steg hördes, de kom emot henne. Ljudet av högklackade som tassade försiktigt mot Avas håll. "Hej." Sa en välbekant röst. Ava öppnade ögonen och vände sig om, det var Destiny. "Hej." Sa Ava och tog ett till bloss. "Kan jag få en?" Frågade Destiny och satte sig nära henne på den fuktiga stenen. Ava sträckte fram en och tände den med den svarta tändaren. "Vad gör du ute nu?" Frågade Ava. "Köper snus åt Micke." Svarade Destiny, Ava såg ogillande ut och tog ett till bloss och blåste ut en ring som försvann i vårnatten. "Jag förstår inte vad du ser i honom." Muttrade Ava. "Inte jag heller." Svarade Destiny, Ava tittade på henne. "Jag är kär i någon annan." Sa Destiny och tittade lurigt i gatulyktornas sken. "Vem?" Frågade Ava, Destiny tittade på henne och kysste henne.
Ölburken
Jak påsar i min svarthet
Jag förstår vad ni tänker
ni tänker
Kolla där är en vild själ
typ en hybris mellan Carmen och en kråka
en svart själ som går runt på sitt slott med långa svarta klänningar och diskar aldrig
fruktad, älskad, hatad och beundrad thats me
Förkyld fuck
Jag är förkyld
säkert barnen på jobbet som har smittat mig de små RARINGARNA
Snart kommer Klara! wiee
Första maj
Idag är det första maj, jag gick tyvärr inte i första maj-tåget. (Dumma mig.) Tog dock på mig min fina palestinasjal för att fira arbetarnas dag.
Och igår var det valborg, då var det middagsbjudning hemma hos mig aka knytis.
Det var jättekul, det dracks alkoholhaltiga drycker och vi grät av skratt av Julias fittkarta.
Dock så började det regna så någon majbrase-utflyckt blev det ej.
Men det var jättetrevligt!!!1111
Sen sov Julia över hos mig och vi dog av skratt heeeela natten.
Glad första maj dårå
