Melankålisk novell del 4
Tiina hoppade ur sin röda volvo, klev ur och trampade i en hundskit. "Jävla skit!" Hennes gympadojor var nu täckta av det kletiga, ångande, bruna som hade varit en gång i tiden varit en hunds föda. Hon kunde känna värmen, den kröp i kroppen som en genomträngande, penentrerande spjutliknande rök.
Hon tog av sig skorna utomhus och klev in på kontoret, det var tomt, det var trots allt söndag.
Efter någon timme vid datorn hördes sirener genom skogen, hon tittade ut genom fönstret och telefonen ringde. "Hallå och välkommen till skogsliv, vad kan jag hjälpa till med?" Svarade hon. "Ja hej, mitt namn är Ullrika Paltén, är Isterssons skog till salu?" Sa en hes kvinnoröst. "Ehh ja det är den," Tiina stannade upp, det hostade i telefonens ena ände. Hon såg något röra sig utanför, det var en älg, en enorm älg, men magen var öppen och den hade en kula mellan ögonen, det rann något vitt längst mulen och allt svartnade.
Orvar såg ut över ängen, skogen, träden, granarna, tallarna, kottarna, stenarna, barren, skatorna, myrorna, myrstackarna och såg plötsligt röd mossa. Han följde spåren, gick djupare och djupare in i skogen, hösten var här. Där låg Otto Istersson, hans panna var inristad med ett ord, det stod ÄLGEN.
Slut på del 4
Kommentarer
Trackback
