Mitt värsta bakisminne

Jag inledde faktiskt 2013 med att var så bakis så jag kunde knappt tänka eller andas.
Ni vet, när man känner att man MÅSTE spy, men får inget ur sig.
Den känslan är VIDRIG.
Jag låg i sängen i mina föräldrars gästrum och mådde penis, drog till mig papperskorgen och kräktes ut slem.
Det fanns inget i min ömma mage att kräkas upp längre, det hade redan försvunnit upp vid tolvslaget.
Jag tyckte ju själv att några cider var ju inget att spy för, men sen visade sig att jag hade "smygdruckit" utan att minnas två stora glas rödvin.
Jag blir ytterst lätt påverkad och kan spy som en orkan.
När jag låg där i sängen och kräktes så kände jag plötsligt att jag höll faktiskt nästan på att skita ner mig totalt.
Jag drog täcket runt mig och totalförstörde toan.
Gott nytt år tänkte jag och nästan somnade i duschen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0