ilandsporblems

♀

Sammanfattning 2013

Det känns som det händer samma sak varje år, lämnar människor och träffar nya människor.

Vissa vill jag inte vara längre med och de vill inte vara med mig.

Har träffat nya som gillar mig för den jag är.

 

Året 2013 började med att jag låg och skakade i duschen hemma hos mina föräldrar, bakis och liten.

Låg jag där och kved samtidigt som det varma vattnet tröstade mig.

Den andra januari flyttade jag in i min egna lägenhet, det var första gången jag bodde själv och det var ganska jobbigt i början. Låg mest och deppade, åt och grät mest över mitt ex.

På allahjärtansdag var min första singelallahjärtansdag på två år, kändes konstigt. Jag och Lisa gick ut och åt lunch tillsammans för att fira att vi var så jävla singel.

Började jobba och livet började flyta på, mådde bättre, hade hemmafester.

Sen klippte jag kontakten med några bekanta, jättesynd men så blev det bara. 

Blev ledsen över det, grät och grät och grät. Grät över mitt liv, grät över att ingen gillade mig och grät efter att det inte fanns någon som alltid kunde finnas där, som jag kunde krypa upp till och borra in näsan i bröstkorgen.

Men sen kom jag in på universitetet, allt vände och träffade nya, jättefina, smarta människor. 

Sen började det oändliga engångsliggandet, blev olyckligt småkär i en av dem och är nog fortfarande det lite grann.

 

Det finaste med det här året var nog när Elina kom till Umeå för att jag hade ringt och gråtit över all skit och jag var så rädd att ingen skulle gilla mig på universitetet. Hon stannade här länge fastän hon var sjuk. Sen var det en annan gång när Elina och Pau var här, jag skrattade över någonting som var sjukt kul och Elina sa "Nu låter du som Hanna!" Det var som en slags bekräftelse, att jag faktiskt har gått vidare från alla gammal skit och mår bra igen. Att jag var jag igen.

 

 

Så hur är det nu?

Typ som vanligt, är 21 år, pluggar, jobbar kanske ibland och kanske hånglar med någon pajk ibland.

Har träffat en pajk, men vet inte riktig (som varenda ung kvinna som sett sex and the city skulle säga) vart vi står. Om han är en person som jag bara vill vara kompis med, en person som jag vill vara kk med eller om jag faktiskt vill vara ihop med honom. Men jag vet inte hur han känner ens så vi får väll se, haha. 

Har träffat fint folk som sagt och är tacksam över det, känner mig mer uppskattad och säker i mig själv. 

Skolan är lite stressig men det gör inget, det funkar!

Rent poltitiskt har året varit en fet huvudvärk, äckliga nazister har varit i Umeå. Dock var det ju världens bästa demonstration med säkert över tretusen pers som stod och skrek "INGA NAZISTER PÅ VÅRA GATOR!"

 

Vad tror jag händer 2014?

Inget är riktigt planerat, jag tänkte som mest bara köra på och göra som jag vill. Ungefär som jag alltid har gjort. Eller jo, ska gå genus b. Sen är världen öppen för mig.

 

Avslutar med en igelkott i (nyårs?)hatt, lite bilds från detta år och ett citat från Den svenska björnstammen

Svalkar vinden värmer solen
ser du något bakom molnen
känner du lyckan genom sorgen
jag har inget mer än mina tankar

så gott nytt år, fuk julen live lång and pråsper.

 

 

 

 

 

 

 

 

shyrre sammanfattning!