Mitt framtida drömliv

Mitt framtida drömliv skulle vara att vara kulturtant, bara typ ha jättestora glasögon på sig ibland och snusa bara snus med skitäckliga smaker, fast jag skulle ha vant mig med att snusa för jag skulle ha bränt bort köttet i överläppen.
 
Sen skulle jag ha en hårig, jätteman som gillade att virka och typ baka jättejävlasvårt surdegsbröd och som kokar te åt en när en har lingonveckan.  
 
Sen skulle jag jobba med kultur, typ arrangera saker och ha fett mycket respekt, fast inte för mycket respekt, typ en snäll chef fast som folk har respekt för mig. Typ "Vart ska jag lägga papprerna?? Tror du Hanna blir arg om jag lägger dem här?" "NeeeEEj, gu nej, hon är såå schnäll, fråga henne, hon bits int.:)"
 
Sen skulle jag ha barn, ett-två barn som var sådär jobbigt jävla roliga som barn kan vara. Typ ligga och prata med sin låtsaskompis, skrika på en, vilja hjälpa till, fast sen bara lägga sig på golve å bygga lego. 
 
Och varje vecka skulle jag vilja ha sushidag med Lisa, bara sitta och vräka i sig tofusushi och dricka te, prata om alla jävla äckliga rasister och hur fula de är. Skratta åt gångerna när vi var unga och kissade på den där skolgården mitt i natten på fyllan och när jag höll hennes hår när hon kräktes på klubben och sen ville hon shotta.
 
Och kanske ibland åka iväg från sin stad till Afrika, gå på safari och ta kort på djur, sen dra till Kenya och bara flumma runt med fölk som jag känn. Kolla på "lejonkungen"träden och gråta för det är så vackert i solnedgången i Nairobi.
 
Sen skulle jag ha en bil, fast bara använda den när jag storhandlade. Annars skulle jag cykla på min gröna, damcykel med ringklocka och plinga på folket.
 
Dricka öl på krogen med för stora glas med feminister och skrika "ALLT ÄR PATRIARKATETS FÄÄL." Och alla bah "hmm ja vi instämmer." Och vara politiskt aktiv och se alla unga jäntor som de supermänniskorna de är.
 
SÅ VILL JAG VARA NÄR JAG BLIR STOR
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0