alltså, hej

Nu skiter jag fullständigt i vem som läser detta, men så här är det bara.
Livet blir aldrig riktigt som man har tänkt sig, är är det bara.
Tyvärr är det så, det är ingen villa, volvo, vovve-dröm som jag besitter eller lever i.
Det är ingen smärtfri bubbla som jag kan gå in i och gömma mig.
En sådan bubbla finns inte, dock önskar jag att det fanns då och då.
Tyvärr så är jag inte snyggast på jorden, tyvärr så har jag inte haft så tur med kärleken.
Just nu är det en sådan där period, vissa dagar är jättefina och underbara.
Vissa dagar vill jag bara tyna bort i badkaret och vissa dagar så vill jag bara gråta i någons knä.
Vissa dagar är jag en självständig och stark feminist och vissa dagar vill jag inte ha ansvar eller något alls, då vill jag vara ett dagisbarn igen utan bekymmer. 
Framtiden ser ut såhär iallafall, har sökt in till universitetet och hoppas på det bästa.
Det är helt sjukt att när jag började blogga med den här bloggen så var jag 19 år och nu är jag 20 år.
SNART är jag 21 år. HERREGUD, jag var ju en obrydd sextonåring nyss som hade nyss upptäckt att jag var feminist och inte behövde bry mig vad andra tyckte om mig.
Det var SNART MER ÄN FYRA ÅR SEDAN. JESUS.
Jag är typ rädd inför framtiden, eller inte rädd, men jag har INGEN ANING vad som händer egentligen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0